Björn Jakobsson på NSR
5 februari, 2021 Nyheter, Artiklar

En smart uppfinnarjocke om vinsten med digitala nycklar i renhållningen

Hur smart är det att gå över till digital nyckelhantering? Grymt smart, om du frågar NSR:s uppfinnarjocke Björn Jacobsson. Renhållningsbolaget med säte i Helsingborg har sparat pengar och tid på satsningen, samtidigt som servicegraden skruvats upp med flera snäpp.

 

Björn Jacobsson är digitaliseringschef på Nordvästra Skånes Renhållningsbolag, som är ansvarigt för renhållningen i sex nordvästskånska kommuner. Men han har haft sitt finger med i mängder av utvecklingsprojekt på NSR de senaste tio åren, i flera olika roller.

Just nu är han upptagen med att byta ut hela affärsdatasystemet. Sophantering on demand är ett annat nyckelprojekt. Att utrusta alla NSR-bilar med hjärtstartare och utbilda alla chaufförer i HLR och är ytterligare en satsning.

För tre år sedan började NSR tillsammans med fastighetsbolaget Rikshem att testa digital nyckelhantering. Testprojektet var blygsamt, 70 lås.

 

– Vi ville testa tekniken och möjligheterna. Vad kan man göra med detta? Alla svar vi fick visade att det skulle vara mycket intressant att växla upp projektet i stor skala. Nu har vi digitala lås i 4000 soprum. Jag skulle gå långt som att säga att digital nyckelhantering är skillnaden mellan att äga sin verksamhet eller ha den satt i gisslan.

 

Digitala lås kan monteras på alla befintliga dörrar, portar och grindar. Utan åverkan. Underhållsfritt. Den digitala nyckeln driver låsen och klarar upp till fem tusen öppningar innan den i god tid talar om att det börjar bli dags för batteribyte. En enda nyckel laddas med rätt behörighet inför varje arbetspass och funkar sedan till alla lås.

På den analoga tiden kunde sopgubbarna och sopgummorna bära omkring på knippor som hade flera hundra nycklar. Kanske så många som 500. Det funkade så länge en rutinerad chaufför med dyngkoll på rutten hade hand om allt. Men så fort det kom in en vikarie eller nyanställd så blev det problem och tidsspillan.

 

– Du ska hitta rätt soprum och sen rätt nyckel. Det är inte lätt om det finns 300 nycklar i din knippa. Nu kommer vår personal in precis där de ska ha tillgång hela tiden. Det finns till och med en GPS-funktion som gör att nycklarna laddas med rätt behörighet efter hand som du betar av din rutt, det ökar säkerheten och tryggheten.

 

Men de stora vinsterna med digital nyckelhantering finns bortom den uppenbara enkelheten och effektiviteten för den enskilde chauffören, säger Björn Jacobsson.

 

– Det var en jätteadministration tidigare. Om det kom in en ny entreprenör så skulle personal utbildas och nycklar samlas in och delas ut. Varje ny byggnad som tillkom innebar mer administration och handläggning. Helsingborg växer med 5 procent varje år. Det tog tid att hålla alla knippor uppdaterade. Nu kan vi i princip dela ut en enda nyckel och säga: kör! Inkörningen blir extremt mycket kortare. Man sparar in en total årsarbetstid i en handvändning.

 

– Mest intressant blir det om man tittar på det vi kallar avvikelser. Sådana jagar man hårt om man är ett renhållningsbolag. Om vi inte kan komma in och tömma så kräver det en åtgärd. Bilen kostar varje timme. Varje avvikelse kostar upp till 1 500 kronor. Nu kan vi larma en fastighetsskötare direkt om nån hantverkare ställt sin bil i vägen och sedan skicka närmsta sopbil en kort stund senare. Nästa chaufför på en annan rutt har ju också en digital nyckel och kommer in direkt.

 

NSR samarbetar med räddningstjänsten i en saminvesterad satsning på digitala nycklar och lås.

 

– Vi ska in genom samma grindar och bommar. Och när räddningstjänsten har godkänt ett lås ur alla aspekter, då känner vi oss väldigt trygga. Egentligen borde hemtjänsten ha precis samma system. De ska in hos brukare och i medicinskåp men också i soprum. Om flera verksamheter kan saminvestera och samadministrera, då blir den totala samhällsvinsten jättestor. Själva räknade med att spara 1,5 miljon kronor varje år på det digitala låsskiftet, och där lägger vi med lätthet idag.

 

– Som gammal uppfinnar-Jocke blev jag nästan förbannad när jag först fick upp ögonen för Swedlock och deras system. Alla har ju pratat om nyckelproblemet i evigheter, och alla vet hur ett lås fungerar. Här hade man frigjort själva låset och gett det en fullständigt outstanding men väldigt enkel funktion. Fullständigt GDPR-säkrat. Samma svenska nyckel till alla lås. Klarar alla regler och stadgar och föreskrifter. Jämförelsevis billigt när tillexempel kodlås överallt blir skitdyrt. Jag bara kände att: fan, det här borde jag ha kommit på själv!

 

Den digitala tekniken medger fler vinster, har Björn Jacobsson upptäckt. På en skärm kan man nu se hur stadens sopor äts upp som av en Pacman längs rutterna. Alla öppningar loggas och överblicken har ökat. Man kan se vad som händer i realtid och varje kund kan i princip titta på sin egen sophantering och göra vissa val utifrån den data som genereras. Tillsammans med annan ny teknik – tillexempel kameror som läser av vägdata (ett hål i marken, en översvämning) kan NSR nå högsta möjliga servicegrad – och i slutändan spara pengar motsvarande ett par heltidstjänster varje år.

 

– Jag tror vi är ensamma om digitala lås på samtliga soprum. I början kan man alltid ana en viss motvilja mot förändringar hos personalen. Men det har tagits emot väldigt väl och idag ser jag bara vinster med systemet. Om 15 år tror jag varenda kommun har digitala lås överallt. Och att verksamheterna samarbetar om systemet. Alla kommer att vinna på det.

 

I ett coronatömt huvudkontor vid Filbornatippen i Helsingborg sitter Björn Jacobsson och känner stolthet över satsningarna som NSR gått i bräschen för. Kontoret är för övrigt ett prisvinnande under av arkitektur och hållbarhet. Precis allt är gjort av återvunnet material. När du tar trappan upp till konferensrummen består trappräckena av gammal järnvägsräls, för att nu nämna en enda liten cool detalj. Längre bort på återvinningstationen finns en mängd bikupor där Sveriges enda sop-honung produceras. Ett annat sätt att skruva om i människors huvuden när det gäller vad en soptipp kan vara och göra.