Digitala nycklar en lågt hängande frukt för elva smarta Skåne-kommuner
Det händer spännande saker nere i Helsingborg. H22 är ett internationellt City Expo som ska visa upp framtidens smarta välfärdslösningar för en ökad livskvalitet. Inom Familjen Helsingborg samverkar elva olika kommuner kring gemensamma lösningar. En given lågt hängande frukt är digital nyckelhantering.
H22 är Helsingborgs stads enorma satsning på framtiden. Insikten är denna: snart har vi en större andel äldre och yngre i samhället, och en lägre andel som jobbar och betalar skatt. Intäkterna kommer alltså att minska. Då finns det tre vägar. Höja skatten, minska servicen eller hitta nya lösningar och tjänster som bibehåller och ökar livskvaliteten trots utmaningarna som väntar. Helsingborg har valt den tredje vägen och H22 handlar om de där innovationerna. H22 City Expo nästa sommar ska visa upp hur långt man har kommit, men satsningarna sträcker sig långt in i framtiden. Bland över 70 partners finns namn som IKEA, IBM, Microsoft, NCC och Telenor. De har alla valt Helsingborg som plats för att testa morgondagens lösningar.
Och digital nyckelhantering är något man redan är inne på. Nordvästra Skånes Renhållningsbolag, NSR, har redan installerat digitala lås i över två tusen soprum. Du kan läsa mer om den synnerligen smarta satsningen här.
Nu tittar Familjen Helsingborg, elva nordvästskånska kommuner i samverkan, på hur man ska ta NSR:s erfarenheter vidare ut i den kommunala sfären. Christine Zackrisson är projektledare för Smart Stad på Familjen Helsingborg och jagar smarta lösningar som alla kommuner kan ta del av. Vi bokade ett Teams-möte och bad henne berätta från sitt kontor i Ängelholm:
Jag har knappt hunnit börja på min nya tjänst men den handlar om att skapa ett mer hållbart samhälle. Då kan det vara rena miljöfrågor men det kan också vara andra besparingar som handlar om tid och ekonomi. Det kan också vara sociala vinster. Bäst är ju om man kan få alltihop i ett och samma paket!
Vi ska låna och lära av varandra. Och även omvärldsbevaka. Vad håller man på med i andra kommuner, som vi kan använda? Det är dumt om alla sitter och uppfinner egna hjul.
Digitala nycklar fick vi upp ögonen för när hemtjänsten i Stockholm lanserade sin satsning. Där var det personalen som tyckte att det var bökigt att släpa runt på tunga analoga nyckelringar. Kom det ett trygghetslarm fick de åka in till någon central och hämta aktuell nyckel. Det var en väldig tidstjuv. Och digitala nycklar är ju ingen science fiction. Den boende och anhöriga kunde behålla sitt gamla lås och nyckel och sen satte man bara det digitala låset i samma konstruktion. En enda nyckel kunde plötsligt laddas med behörighet till alla dörrar som personalen skulle besöka under ett visst arbetspass. De kom in i medicinskåpen med samma nyckel. Och när arbetsdagen var över upphörde behörigheten. Enkelt och smart och tryggt.
I Helsingborg räknade man på hur mycket pengar det kostade att rycka ut och stänga fönster på skolorna efter arbetstid. 1000 kronor per gång kostar det när vaktbolagen rycker ut för att stänga av larm och stänga fönstret som var öppet. Man sparade enorma summor på att sätta in sensorer som larmade om ett fönster inte var låst när arbetsdagen var slut. Samma kommun satte andra sensorer på planterade träd längs vägar och grönområden. Istället för att köra med en dyr bil längs en rutt enligt ett schema så kunde man nu åka ut när träden talade om att de behövde vatten. Det här sparar både vatten och resor. Helsingborg har till och med kopplat upp livbojarna längs stränderna. Nu larmar de om de av någon anledning inte finns på plats. Det sparar inspektionsrundor, det ökar tryggheten. Den är den här typen av lösningar vi samlar in och sprider till fler kommuner.
Det handlar inte bara om infrastruktur. Vi tittar på lösningar även inom kultur och idrott, tillexempel. Många kommuner delar ju utmaningar. NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp, är samägt. NSR är det också. Kan man haka på både Räddningstjänst och hemtjänsten och andra verksamheter ökar ju vinsterna överallt, istället för att var och en ska hålla på med sina egna lösningar.
SmartMat i Helsingborg är ett bra exempel. På tre år lyckades man minska matsvinnet i de kommunala skolorna med hälften, och klimatpåverkan med en tredjedel. 246 ton mat som inte längre slängdes. Häll ut 46 fullvuxna asiatiska elefanter på en fotbollsplan så får du en uppfattning om hur mycket det är! Och skolor har ju alla kommuner. Det är klart att erfarenheterna ska spridas!
Det är en utmaning att jobba med elva olika kommuner, förstås. Jag lägger mycket tid bara på att hitta rätt person att tala med i rätt kommun. Man får bygga relationer, ta det bit för bit. Vi lär oss allihop på att samarbeta, vi lär oss nya sätt att arbeta på. Men jag kommer från den privata sektorn, ett litet företag som ägdes av tolv stora. Jag är van, det här är lite samma. Det var tolv lastbilscentraler som först behövde ett gemensamt transaktionssystem för att kunna tanka hos varandra. Sedan kom det att tänka på att de ju kunde dela andra tjänster också. Som miljöingenjör började jag hjälpa dem att ställa om till fossilfritt. Vi byggde några av Sveriges första vätgasstationer, bland annat.
Vilken kommun som helst kan gå in och kika på innovation.helsingborg.se. Det är en databas som berättar om olika satsningar på framtidens välfärd och livskvalitet. Där kan vi hämta mycket som alla kommuner i Familjen Helsingborg kan dela.
